Medborgarlön

För en tid sedan publicerade en vän till mig ett eget blogginlägg om medborgarlön. ”Bryt det svenska bidragsberoendet”
Hans inlägg fick mina tankar att snurra. Under de senaste åren har jag läst både för- och motargument gällande medborgarlön, båda sidor i saken har haft tunga argument. Men när inlägget tar upp frågan med en ny vinkling, inte ekonomi utan bekämpning av utanförskap fick jag själv en del nya infall.

Vad händer om alla personer i Sverige skulle få en liten summa i månaden, oavsett om de arbetar, spelar World of Warcraft eller försöker hanka sig fram som musiker? Jag tror att en del personer skulle försvinna från samhället, men de försvinner redan idag och behovet av uppsökande verksamhet som Gotlands underbara Ungdomskraft kommer behövas oavsett vilken väg vi väljer.

Men alla andra? Jag tänker på musiker, bönder, skådespelare, nyutexaminerade tekniker med en dröm och en idé. Vad skulle det innebära för dem om de under några år fick hanka sig fram (för erkänn, rimligt är en nivå som precis räcker för att överleva) samtidigt som de kämpar för att förverkliga sin dröm? Vad skulle effekten bli för landsbygden?

Den stora vinnaren skulle vara småföretagare under de första åren med sitt företag och Sveriges utflyttningskommuner. Jag har sett hur människor haft en dröm om att starta ett café eller ett IT-företag men hur de inte vågat för att de inte säkert kan klara sig direkt. Jag har sett hur butiker och småjordbruk behövt läggas ned för att lönsamheten varit för låg, med resultatet att ytterligare en spik i kistan slagits i för bygden som hölls levande av deras verksamhet.

Tänk hur vårt samhälle skulle ta sig om alla eldsjälar som vill få bo kvar och driva verksamhet trots att lokala industrin slagit igen eller ytterligare en stormarknad uppförts 4 mil bort kunde göra det. Landsbygden skulle kunna leva och unga entreprenörer skulle kunna utveckla sina idéer i Sverige utan rädsla att hamna hos kronofogden.  I Sverige får vi fram mängder av patent, vi är fantastiska uppfinnare, men vi lyckas inte föra det vidare till en fungerande verksamhet. Idag rekommenderas patenthållare i Sverige att samarbeta med företag i länder som Kina där de vågar satsa på nyutveckling, även när den är riskabel. Idag lyckas bara de säkra korten, alla andra straffas eller flyttar utomlands. Tänk sedan hur vår kultur skulle kunna blomstra upp när kravet för att få till en lyckad uppsättning inte hänger på att överleva tills premiär utan på om pjäsen faktiskt är bra.

Jag har tänkt fram och tillbaka många gånger om medborgarlön och har äntligen tagit ställning. För ett levande Sverige som tar hand om sin innovationskraft och låter sin kultur blomstra vill jag ha medborgarlön!